onsdag 16 januari 2013

Ut med det gamla - in med det nya

Årets första veckor har varit minst sagt krävande för min del.
Jag har befunnit mig i alla delar av känsloregistret, upplevt att känna mig stor och stark - för att i nästa stund känna mig liten och ynklig. Tankar om att allt kommer att ordna sig har blandats med tankar om total hopplös- och meningslöshet. Bergochdalbanan har kört dygnet runt.

Det schizofrena med det hela, är att jag hela tiden har ett slags vitt och ljust lugn längst inne i kroppen, som gör att jag fortsätter framåt och inte bara ger upp. Ljuset symboliserar det positiva som väntar mig om jag fortsätter i samma rättning som nu. Jag måste bara ge det tid.

Dagens healingbehandling var en förutsättning för att jag ska kunna göra mig av med mitt gamla Jag, den person som mår dåligt och har ont för att hon inte har följt sin egen intuition. Mitt nya jag är mycket mer inkännande och ska kunna se till att alla mina behov får den uppmärksamhet de förtjänar. Jag måste börja leva genom att känna efter hur jag verkligen vill leva, vad jag behöver för att vara tillfreds. Om inte jag gör det för mig själv, kan jag inte förvänta att någon annan gör det för mig heller.
Det var många gamla känslor som kom fram idag; besvikelse, sorg, förtvivlan, ilska, förlust och många andra starka känslor som fortfarande påverkar min hälsa. Förhoppningsvis var det här ett stort steg på vägen till att släppa allt gammalt som inte är bra för mig, varken psykiskt eller fysiskt. Det är viktigt att rensa bort allt gammalt negativt, som tar upp plats som jag nu ska fylla med nya upplevelser på den inre resa jag nu har påbörjat.

Det är inte undra på att jag har känt mig orolig och splittrad, när jag har börjat fylla på med nytt utan att först rensa ut det gamla tillräckligt mycket. Det måste bli som att försöka blanda olja och vatten, det går med tvång, men resultatet blir kortvarigt och splittrat.

Efter dagens healing kändes det som om jag var på en begravning, att någon nära hade dött.
Tårarna rann för fullt av både sorg och känslan av att någon var borta. Trösten är att det bara är mitt gamla Jag som har dött, eller är på god väg iallafall. Nu gäller det att fortsätta rensa till det är helt tomt och kan ersättas med nya upplevelser som är av mycket mer positiv karaktär.

Det ska bli otroligt spännande att se vad som dyker upp under resans gång. Jag är på god väg till att hitta mitt nya Jag och hon verkar vara värd allt jag måste gå igenom för att nå helt fram.
Det är bara att ta emot allt kommande med öppna armar, och med mina långa armar kan det få plats mycket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar