Med avigsidan ut

Jag har upplevt många märkliga fenomen det sista året, efter att jag började på min inre resa, men dagen idag tog rekordet. Det närmaste jag kommer är känslan av att kroppen har vänt sig ut och in. När jag har ångest känns det tvärt emot, som att jag är instängd i kroppen och inte kan komma ut. Var en ny känsla av att inte kunna komma in i kroppen. Konsekvenser av att ha insidan på utsidan, är att allt förstärks - ljud, ljus, känslor etc. Jag kände mig som om jag var under konstant hot från yttervärlden, att jag hade en massa känselspröt som stod ut från kroppen. Totalt oskyddad och utlämnad.

Under kvällens grupphealing fick jag både svaret på varför det kändes så och hjälp med att få allt på plats igen. Nu är insidan på insidan och utsidan på utsidan. Precis som det ska vara.
Förklaringen som jag fick, var att kroppen var tvungen att vändas ut och in för att få ut det sista av det gamla, likt när man vänder ut och in på en påse för att skaka ut det sista. Eller som man säger på norska; 'få ut lommerusket' genom att vända ut och in på t.ex. byxfickorna. Räckte visst inte bara med de rensningsmetod jag använde, utan behövdes mer drastiska tilltag.

Nu känns det som om det värsta av rensningen är över och det är dags att börja fylla på med nytt, samt att låta det positiva som redan finns i kroppen få bättre plats att utvecklas på. Sitter just nu med kroppen full av kärlekskänslor, som tidigare inte fått möjlighet att komma till sin rätt p.g.a. allt negativt som dominerade. Kan vara risk för att jag svämmar över en stund framöver, men hellre det än tidigare inlåsta tillstånd. Den som inte vill ha en kram får väl säga till.